Det är tuffa tider. Ändå fanns det idag 91 platsannonser på Arbetsförmedlingens Platsbanken där kravet på den ansökande var innehav av truckkort.

I vissa fall sökte man flera förare, i andra sökte man deltidsförare. Det fanns även annonser som använde formuleringen ”förarbevis truck”. Utöver Platsbanken finns det jobbannonser hos privata arbetsförmedlare. Så det går faktiskt att hävda att ett truckkort är en biljett till 100 lediga truckförar jobb i Sverige, mitt i den trista krisen. Det är nämligen så att utan truckarna stannar Sverige. Ta en titt runt omkring dig i hemmet, på jobbet och i butikerna. Förmodligen har varenda sak någon gång transporterats med truck. Om du vill ha en säker utbildning, ta ett truckkort. Om du vill ha en stark utbildning bakom ditt truckkort, ta ditt kort hos Atlet.

Till Atlets sida om truckutbildning

Till Platsbankens sökning på ”truckkort”

När vi talar om riskbedömning talar vi oftast trucksäkerhet och skyddsbehov. Men en riskbedömning är mycket mer än så. I kombination med logistikanalys ger riskbedömningen värdefull strategisk information och ett verkligt starkt beslutsunderlag.

Rätt produkt till rätt pris. Det är det alla truckinköp går ut på. Och då inställer sig frågan: vad är rätt produkt? Ty, när man väl vet vilken produkt som är den rätta, förstår man snart om det är rätt pris. Rätt produkt framgår tydligare med en logistikanalys. Men det verkliga trumfkortet är riskbedömningen. Den ger nya infallsvinklar och ett unikt helhetsperspektiv.

Exempel: Ett företag var i färd att köpa truck. Logistikanalys och riskbedömning visade att vissa enkla förändringar på främst ställagen, gjorde att man kunde använda befintliga övertaliga truckar. Resultatet blev att inte köpa en truck över huvud taget.

– Trucken kostar inte så mycket att köpa in, jämfört med vad den kostar när den står still. Är man ”het på gröten” när man köper in, får man ofta ångra sig, säger Göran Rehn, arbetsmiljörevisor och utbildningsansvarig på Atlet Sverige.
– Det viktigt att man kommer ifrån det farliga tänkandet att ”en truck är en truck”. Man måste se till hela godshanteringen.
De som funderar på att köpa truck, brukar börja med att kika på grundläggande egenskaper: lyftkapacitet, storlek, bredd, längdradie, insteg, effektuttag och annat. Och det är naturligtvis helt korrekt. Ett misstag som många gör är att stanna där. Istället bör man gå vidare och undersöka miljön och strukturen som trucken skall användas i.

Exempel: Ett företag tog det säkra före det osäkra och valde den snabbaste och säkraste truck man kunde hitta. Detta företag behövde en plocktruck för sitt orderplock. Problemet var bara att behovet låg på en timme om dan – fem timmar i veckan. En väldigt dyr truck om man såg till timkostnaden. Det hade lönat sig bättre att köpa en modell som även kunde användas till andra uppgifter.

Hur trucken används spelar alltså i högsta grad in. I riskbedömningen undersöks faktorer såsom: Hur länge körs trucken? Var körs trucken? Vem eller vilka kör trucken? Hur skall den användas i framtiden? Ser godset likadant ut i framtiden? Vilka hälsorisker finns vid användningen?
När man analyserar dessa frågor, framkommer andra fakta.

Exempel: Riskbedömningen undersöker ifall en eller flera personer skall använda trucken. Alla truckar är nämligen inte lämpliga för olika användare med olika förutsättningar. Ett företag fann att den tilltänkta trucken inte hade justerbara säten i höjdled. Den kunde inte anpassas till kortväxta personer. En kortväxt person riskerade belastningsskador av obekväm arbetsställning. Alternativet var att föraren ändå körde – på ett mer riskfyllt sätt – eller inte körde alls. Som inköpare stod man inför en situation där trucken skulle stå oanvänd.

De belastnings ergonomiska kraven är kanske den mest kända delen av riskbedömningen. Arbetsmiljöverket nämner specifikt de 500 årliga fallen av registrerade belastningsskador vid truckanvändning. Riksbedömningen ger klarhet om leverantören kan redovisa hur trucken fungerar ergonomiskt och om det finns egna rutiner för ergonomi. Klaras arbetsbelastningen inom två år? Är reglagen lätta och välplacerade?

Exempel: Ett företag lät organisera om lagret genom att lasta pallarna med långsidan utåt. Plockning från långsidan är mer skonsamt för personalens ryggar. Man förlorade i lagervolym, men genomflödeshastigheten ökade. Samtidigt sparade man in på sjukskrivningskostnader och vann stort i goodwill mot personalen.

I riskbedömning ingår att analysera behov av skyddsutrustning. Har trucken buller eller vibrationer? Är de tillräckligt dämpade? Har leverantören dokumentation på detta? Finns den på svenska? En ny truck påverkar arbetsmiljön på väldigt många sätt: lokalerna, godsflödet, arbetsintensiteten, godset, förpackningarna och rutinerna.

Exempel: Ett företag fann en truck till mycket bra pris. Den var snabb och lättanvänd, men bullrade så att föraren fick använda särskilda hörselkåpor. När han pratade i comradio, kunde ingen höra vad han sa. Hela arbetsflödet stördes och trucken med förare blev ”femte hjulet” i allt lagarbete.

Riskbedömningen går även igenom de anställdas utbildningsnivå. En speciell truck som skall hanteras på ett speciellt sätt kräver mer än specialkunskap för den som kör den. Vad händer när föraren blir sjuk eller byter arbetsuppgift? Ju mer lika truckarna är, ju lättare är det att flytta folk mellan maskiner.

Exempel: Ett företag köpte in nya truckar med ”omvända” fot- och handreglage. De nya truckarna var billigare, men omställningen tog lång tid. Företagets system med arbetsrotation stördes under en tid.

Riskbedömningen går slutligen igenom behov av skötsel och underhåll. Orsaken är enkel: man får inte riskera liv och lem på de anställda genom att strunta i underhåll. Detta sätter samtidigt fokus på en av de tyngsta kostnaderna, nämligen service. Vilken typ av serviceavtal kan leverantören presentera? Här finns verkligen pengar att spara.

Exempel: Ett företag valde att lägga sig på en låg underhållsnivå. För att ytterligare spara in pengar, hyrde man in lågkvalificerad arbetskraft. Det slutade i många, långa och mycket kostsamma driftstopp, när den ovana personalen körde sönder truckarna som saknade support.

Många företagare upptäcker snart hur allt samverkar: arbetsmiljö, ergonomi och materialhantering. Det går inte att stirra sig blind på inköpspriser. Ett skickligt företagande kräver kunskap om alla kritiska processer. Kanske du någon gång ställer dig frågan: Hur kan jag få ett heltäckande och starkt underlag som ger nya tankar och som inte sticker under stolen med att visa dolda brister?

Göran Rehn finner ett enkelt svar på den frågan: Logistikanalys i kombination med riskbedömning.
Riskbedömning

Riskbedömning är en del av Lagen om systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsgivaren har ansvar för att en riskbedömning av arbetsmiljön utförs, om det på arbetsplatsen finns någon eller några av de kända eller misstänkta riskfaktorer som anges i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. När det gäller användning av truckar, skall följande undersökas:

1. Egenskaperna hos truckarna
2. Hur truckarna skall användas
3. Miljön där truckarna skall användas
4. De belastningsergonomiska förhållandena
5. Behovet av skyddsutrustning
6. Arbetstagarnas praktiska och teoretiska kunskaper
7. Behovet av skötsel och underhåll av trucken

Relaterade länkar
Läs mer om riskbedömning
Läs mer om logistikanalys
AFS 2006:05 – Användning av truckar
AFS 2001:01 – Systematiskt arbetsmiljöarbete

Relaterade artiklar
Riskbedömning med ett utomstående öga<

De flesta känner ju till våra särskilda förhållanden. En extrem arbetstopp på ett dygn, och sedan ett år av förberedelse. Och då är det viktigt med bra grejer och folk man kan lita på. Jag försöker använda mina egna nissar till det mesta. Dom är ju ganska ”korta i rocken”. Så det är viktigt att anpassa truckarna de använder ergonomiskt. Tänk dig själv att plocka en plattskärms-TV ur en pall på 28:e nivån i ställaget, om du bara är tre fot lång! Det kan bli ganska halt också i vårt ismagasin, vill jag lova.

Vi hade några killar här som fixade en logistikanalys åt oss. Och det var i grevens tid, för vi får mer och mer att göra varje år. Alla andra konsulter sa åt oss att pensionera flygrenarna och gå över till lastbil. Men det var något vi inte kunde göra. Det var viktigt för oss att få lagret effektivt efter våra behov.

Vissa år har vi fått ta in extra personal från ja, likasinnade. Ja, vi snackar om småjävlar, vittror, troll och vättar. De sköter sig ganska bra, om man håller ett öga på dem. Jag menar, sätter man en jävel i en truck så kan du lita på att han kör som fan’. Det blev klart enklare när vi installerade ett driftövervakningssystem.

Idag har vi ju konkurrenter i Mora, Rovaniemi och från ryssarnas Fader Frost, så det gäller att ha bra grejer. Hit till Nordpolen är det inte lätt få folk som kan göra en ställagebesiktning eller en riskbedömning. Vi såg till att själva bli ackrediterade. Det löste många problem.

Ja, ser ni flygrenar är känsliga djur. Ibland blir de nervösa och löper amok genom lagret. Och det händer kanske en liten ”olycka” på golvet. Men vår personal är välutbildad, alla har truckkort A, B och C. Vi har givetvis F-skattbevis, och vi har dessutom L-skatt. L-skatt – ”älskat”, hajar ni? Ha, ha, ha. Skulle bara se om ni hängde med.

Våra plocklistor, alltså…önskelistor, får vi upp direkt på skärmen i trucken. De är uppdaterade i realtid, för det kan bli ändringar i sista minuten: Någon som varit elak, någon som varit snäll. Men vi har kvalitetstruckar som går att modifiera med tilläggsutrustning.

För oss är det viktigt med bra service. Vi har depålager nu i större delen av världen, och då gäller det att ha serviceavtal som fixar truckarna på momangen. Vi vill inte ha sådana där som bara kommer, slänger en blick och far tillbaka efter reservdelar. Sådana servicekillar stryker vi från bort från önskelistorna, det vill jag lova.

Sedan har vi ju ergonomisk träning för de anställda, ty efter att de lastat på skall de ut och dela ut. Och det var illa nog förr, när de skulle ned i skorstenen. Förr när vi hyrde in Näcken och Skogsrån hände det ofta att de blev kvar inne i husen utan att fortsätta dela ut. Det var irriterande. Idag gäller det bara att hålla koll på portkoden och villalarmen.

Ja, vi är nöjda med våra truckar. De kostade förvisso lite mer att köpa in. Men om man varit med i gamet så länge som jag har, så ser man kostnaden över hela varans livscykel.

Jo, en sak till! Många frågar om färgen på våra truckar. Det är ju så här: man har ju lite ”resurser” om magen. Förr när truckarna var röda, hände det både en och två gånger att man tog miste på mig – eller frugan – och en truck. Let’s face it – rött är julens färg! Men för säkerhets skull – och för att markera att julen är seriöst arbete – så valde vi gula truckar.

God jul!

P.S. Om du är arbetsledare och vill ge de anställda en julklapp som vara hela året, välj någon av Atlets säkerhetstjänster eller någon av Atlets utbildningar för en tryggare arbetsmiljömiljö.D.S

Truck med skydd kring förarens arbetsyta

1. Fotklämskada
Förare av främst ledstaplare manövrerar fel och klämmer foten mellan trucken och ett hårt föremål.
SÅ UNDVIKER DU DEN: Olyckor där fötter kläms är mycket vanliga. Och här är ju grunden för det förebyggande arbetet att göra en riskbedömning. Det är viktigt att hela tiden påtala riskerna med ledstaplare under utbildningen och i de lokala föreskrifterna.

2. Kollision
Truckförare kolliderar med annan truck, gods, ställage eller väggar. Fot, ben eller hand hamnar emellan.
SÅ UNDVIKER DU DEN: Det beror ofta på att tempot är ganska högt. Det är lätt att bli stressad. Truckar är hård, människor är mjuka. Det gäller ju att skapa goda truckvägar. Men kan sätta upp trafikljus och mycket annat. Kan man inte bygga bort det, måste man informera desto mer. Och det gäller övriga medarbetare i lika hög grad.

3. Låg passage
Truckföraren har lastat trucken högt, och missbedömer den fria passagen i höjdled. Godset kolliderar och faller bakåt mot föraren, eller välter trucken.
SÅ UNDVIKER DU DEN: Påtala detta. Information är viktigt. Det finns flera sätt att bygga bort det. Man kan sätta upp skrammelplåt några meter före passagen eller fotocell som larmar. Ofta händer detta när man arbetar med likadana truckar, som kan ha olika inställningar. Truckföraren minns inte vilken han sitter i.

4. Medarbetare skadas
Truckförare kolliderar med personal, eller skadar personal med gafflarna vid lastning/lossning.
SÅ UNDVIKER DU DEN: Ofta förstår inte övrig personal att de är en del av trafikmiljön. De springer lite kors och tvärs. Här måste medarbetarna ta sitt ansvar.

5. Ergonomiska skador
Truckförare får med tiden skador i nacke, armar eller rygg.
SÅ UNDVIKER DU DEN: Här har arbetsgivaren ett ansvar. Det är viktigt att personalen ges tid och möjlighet att göra ergonomiska övningar. Det räcker faktiskt med några minuter per arbetspass. Att man ställer in säten och annat på lämpligt sätt. Sedan finns det bättre och sämre truckar.

Skydd mot ovanifrån fallande objekt

6. Fallande gods
Godset läcker, går sönder, faller isär eller öppnas av misstag och faller ned på truckföraren. Godset faller på truckföraren vid misslyckad lossning eller lastning.
SÅ UNDVIKER DU DEN: Stressen spelar ju in här också. Om saker inte är ordentligt packade, kan de rasa samman. Ju längre tid ett gods får stå, desto större risk har det att sacka ihop. Detta måste man ha koll på.

7. Lastkajolyckor
Truckföraren missbedömer läget på lastkaj och kör av.
SÅ UNDVIKER DU DEN: Man får inte köra ombord på lastbil förrän man vet att det är säkert. Det är en fråga om kommunikation mellan truckföraren och lastbilsföraren. Var extra försiktig när kajen är hal.

8. Trucken välter
Trucken välter åt sidan vid sväng i hög fart eller framåt när den är för tungt lastad.
SÅ UNDVIKER DU DEN: Anpassa hastigheten. Det är stressen många gånger som spelar in. Stressen får oss att hissa, köra och svänga samtidigt.

9. El/batteriskador
Truckföraren får el i sig efter kontakt med truckens batteri.
SÅ UNDVIKER DU DEN: Var försiktig när du laddar. Se till att det är väl ventilerat i lokalerna. Slå av laddaren på väggen innan du tar ut handsken, annars kan det bli ljusbågar.

10. Ställageskador
Hela eller delar av ställaget välter eller faller ned, kanske tillsammans med gods, på truckföraren.
SÅ UNDVIKER DU DEN: Ställage kan vara dåligt förankrade eller ofta påkörda. Det måste man kolla upp.

Källa: Arbetsmiljöverket och utbildare på Atlet

Relevanta kurser och tjänster från Atlet

Riskbedömning. Objektiv riskbedömning enligt kraven i AFS 2001:1 och 2006:4-2006:7.

Aktiv. Paket med övningar för att förebygga belastnings- och förslitningsskador hos truckförare.

Ansvar- och säkerhet. Utbildning för chefer, arbetsledare, skyddsombud och arbetsmiljöombud med fokus på säkerhet och ansvar i materialhanteringsmiljö.

Miljöbalken. Ansöknings- och prövningsproceduren, konsekvensbeskrivning, normer och hänsyn. Miljöbalken så att alla förstår den.

Hjärt- lungräddning. Kurs i första hjälpen och HLR.

Farligt gods/ämnen. Hanterings- och avsändarutbildningar för dem som arbetar med farligt gods.

Pallställskontroll. Ställagekontroll av certifierade besiktningsmän.

Operatörsutbildningar. Utbildningar för förare av truckar, skyliftar och traverser.

I samband med att regelverket kring truckar, traverser, skyliftar med mera ändrades 1 juli 2007 så inledde Arbetsmiljöverket en speciell inspektionsinsats. Målet var att besöka 2000 företag som använder truckar i sin hantering och då speciellt titta på om företagen uppfyllde kraven på riskbedömningar, kunskaper och tillstånd för förarna samt om man tittat på de ergonomiska riskerna.
Nyligen var man klar med sin rapport över inspektionerna och det visar sig att det var få företag som uppfyllde kraven. Av de 2000 inspekterade företagen var det knappt 300 som klarade sig utan någon anmärkning. Det kan låta anmärkningsvärt högt men har sina förklaringar enligt Carl Axel Sundström på Arbetsmiljöverket som varit ansvarig samordnare.
– Inspektionerna har riktats mot företag där vi misstänkt att det finns problem.

Förutom att det var osedvanligt få företag som klarade sig utan anmärkningar, så kallade inspektionsmeddelanden, så fick de också fler krav på sig än vanligt. Genomsnittet var 4,6 krav per inspektionsmeddelande, genomsnittet är annars runt 3.
– En del av det vi tittat på är konkreta och lättkonstaterade krav, ta exempelvis märkningen av pallställ, fattas det en skylt är det ett krav men om man tar hot- eller våldsituationer så är de komplicerade frågor men de ger ändå bara ett krav, säger Carl Axel Sundström.
Av de sammanlagt 7800 kraven på förbättringar som riktades mot företagen gällde den absolut största delen, 2059, det systematiska arbetsmiljöarbetet med riskbedömningar med mera. Den andra stora boven var lokala körregler, tillstånd, skyddsskor och skyddsutrustning där 1300 krav ställdes på förbättringar. Sedan följde punkter som trafikseparering och avkörningsskydd (882), dokumenterade kunskaper för truckförare (805) med flera.

Som synes har Arbetsmiljöverket anmärkt på ett stort antal företag och ställt ett stort antal krav. Är det då så att regelverket är för krångligt och omfattande?
– Det tycker inte vi, säger Carl Axel Sundström och skrattar.
– Regelverket är inte särskilt komplicerat men det är mycket annat som konkurrerar om uppmärksamheten för företagarna. Det är ju inte så enkelt att man bara tar en checklista, kollar av den mot sin egen verksamhet och så är det klart. Arbetsmiljöarbetet kräver mer engagemang än så för att det ska fungera.
Enligt Carl Axel Sundström så är många företagare inte medvetna om vad det står i föreskrifterna och det leder då till att man drabbas av många krav vid en inspektion. Arbetsmiljöverkets inspektörer har också uppmärksammat att större företag inom exempelvis industrisektorn är bättre på att uppfylla kraven än mindre företag inom exempelvis livsmedels- och transportbranschen där man inte arbetar aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet på samma sätt.
För den som vill undvika olyckor och slippa krav har dock Carl Axel Sundström ett tips. Att komma igång med det systematiska arbetsmiljöarbetet och då framförallt riskbedömningarna.
– Jag tror att ett seriöst arbete med riskbedömningar kan ge riktigt bra resultat, här har våra inspektörer sett att det finns mycket mer att göra.

Relevanta kurser och tjänster från Atlet

Riskbedömning. Objektiv riskbedömning enligt kraven i AFS 2001:1 och 2006:4-2006:7.

Aktiv. Paket med övningar för att förebygga belastnings- och förslitningsskador hos truckförare.

Ansvar- och säkerhet. Utbildning för chefer, arbetsledare, skyddsombud och arbetsmiljöombud med fokus på säkerhet och ansvar i materialhanteringsmiljö.

Miljöbalken. Ansöknings- och prövningsproceduren, konsekvensbeskrivning, normer och hänsyn. Miljöbalken så att alla förstår den.

Hjärt- lungräddning. Kurs i första hjälpen och HLR.

Farligt gods/ämnen. Hanterings- och avsändarutbildningar för dem som arbetar med farligt gods.

Pallställskontroll. Ställagekontroll av certifierade besiktningsmän.

Operatörsutbildningar. Utbildningar för förare av truckar, skyliftar och traverser.

Läs mer om arbetsmiljömässan Läs mer om Atlets säkerhetstjänster Läs mer om Atlets utbildningar

I juli 2007 började nya föreskrifter för truckar att gälla. I samband med det lanserade arbetsmiljöverket, som är ansvarig myndighet, en årslång inspektionsinsats. På 12 månader skulle man genomföra cirka 2000 inspektioner bland företag verksamma inom lager, partihandel och transport för att kontrollera hur de följde de nya föreskrifterna. Efter 9 månader i mars 2008, hade arbetsmiljöverket inspekterat över 1500 arbetsplatser och det är få företag som klarat sig undan utan anmärkning. När arbetsmiljöverket följde upp de 1000 första inspektionerna var det bara 64 företag som klarat sig helt utan krav, det vill säga strax över 6 procent.
– Varje utfärdat inspektionsmeddelande innehåller mellan 4 och 5 krav, vilket är över snittet, säger Carl Axel Sundström på arbetsmiljöverket.
Att så pass många företag får anmärkningar tror Carl Axel Sundström är en kombination av att inspektörerna blir allt bättre och en okunskap kring vissa av de nya kraven.

Inga dödsfällor

Även om den absolut största majoriteten av inspekterade företag brister under flera punkter är inte felen jätteallvarliga.
– Vi har utfärdat något omedelbart förbud men inte gjort några polisanmälningar, men det kan komma, säger Carl Axel Sundström.
De vanligaste anmärkningarna gäller kraven på det systematiska arbetsmiljöarbetet
det vill säga att arbetsförhållanden och risker när truckar används ska undersökas, bedömas och följas upp samt att man brister i kraven på kunskap och dokumentation av till exempel truckförarna.
– Det är också en hel del anmärkningar på lokaler, till exempel
ställage där nya regler gäller för märkning samt andra praktiska saker som att viss säkerhetsutrustning saknas i laddningsrum.
I juli 2008 ska den speciella inspektionsinsatsen vara avslutad. Fast Carl Axel Sundström tycker att arbetsmiljöverket redan nu kan se positiva effekter.
– Först och främst så har vi skapat förändringar utifrån bristerna som fanns hos de företag vi besökt. Fast jag tror också att trucksäkerhet blivit ett diskussionsämne även hos andra företag och att man insett att det är viktigt med kunskap.

Något sånt kan väl inte hända idag? Ingen skulle väl åka med som passagerare i en truck? Och i den farliga gruvmiljön, skulle väl truckar inspekteras minutiöst så att styranordningar alltid fungerar? Och synen på arbetsolyckor – ”att ha otur” – måste väl ha ändrats? Ja som sagt, något sånt kan väl inte hända idag?

En snabb sökning i svenska dagstidningar visar följande: Eskilstuna-Kuriren, september 2009: Man bryter bägge benen vid anklarna i truckolycka vid lastkaj. Hallands Nyheter, 8 december 2009: Man fastnar med foten mellan en truck och vägg i Falkenberg. Mannen förs till sjukhus. Trollhättans Tidning, 8 december 2009: En person skadas i benet när en truck välter i en mataffär i Trollhättan.

Vi har kommit en lång väg på 50 år, men det verkar som mycket återstår att göra.

Läs mer om Atlets kurs: ansvar- och säkerhetutbildning.

Till texten i Piteå-Tidningen

Jag brukar ta upp det här när jag håller i någon av våra Ansvar- och säkerhetsutbildningar för chefer och arbetsledare. Och många, många av dem har jag sett förskräckt rygga tillbaka i stolen när jag nämnt att dra in körtillståndet. Ibland riktigt ser man hur de tänker ”men herrejävlar, om jag gör det kommer alla att bli förbannade på mig. Och förresten är det våra bästa truckförare som kör som vettvillingar.”. Här ställer den svenska konflikträdslan till det. För det är ert ansvar som chefer och arbetsledare att verka för en trygg och säker arbetsmiljö. Samtidigt är det ert ansvar som chefer och arbetsledare att skapa trivsel och samhörighet, som också är en viktig arbetsmiljöfaktor. Fast jag har personligen svårt att se konflikten i detta. Felaktiga förarbeteenden är mycket, mycket allvarligt. Det kan leda till olyckor med sjukskrivningar, invaliditet eller dödsfall som följd.

Hur kan man efter en olycka som orsakats av felaktigt förarbeteende förlåta sig själv för att man inte stoppade det genom att markera var gränserna går?

Anmälan ansvar- och säkerhetsutbildning.